Diskbråck kan vara mycket smärtsamt, eller inte kännas alls. Åkomman är dock mycket vanlig och beror på en eller flera skadade diskar någonstans i ryggraden.
(Ett nytt fönster öppnas)
Skador i brosket mellan kotorna
Ryggraden består av 33 kotor
Vår ryggrad är uppbyggd av 33 kotor som sitter på rad. Av dessa är 24 stycken presakrala kotor, sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor. Dessa löper ända från halsryggen uppe i nacken och ned till svansbenet.
Kotorna gör att vi kan böja våra ryggar, men ändå behålla stabilitet i kroppen.
Brosket mellan kotorna fungerar dämpande
Mellan dessa kotor sitter brosk för att de inte ska skava mot varandra, men även för att ge dämpning. Det är detta brosk som kallas diskar. Ibland kan det hända att dessa diskar blir skadade, inflammerade eller i värsta fall punkterade så att vätska läcker ut i ryggen. Vi drabbas då av åkomman som kallas diskbråck.
Tryck mot nervkanalerna orsakar smärta
I våra ryggar går nervkanaler. Vid ett diskbråck kan det hända att disken buktar ut och kommer i kontakt med dessa nervkanaler. Det är då vi känner smärta. Smärtan kan upplevas som molande eller skarp och kan kännas ända ned i benet (ischias) eller ut i armarna beroende på var bråcket sitter.
Det är också möjligt att gå runt med ett diskbråck helt utan att känna någon smärta alls.
Man kan få diskbråck i hela ryggraden
Oftast brukar diskbråck sitta i ländryggen, men man kan även få bråck på andra platser längst ryggraden, till exempel i halsryggen eller bröstryggen. Symptomen mellan olika typer av bråck kan kännas lite olika. Bråck i halsryggen ger till exempel domningar och stickningar i armarna, medans bråck i ländryggen snarare känns ned i benen.
Vem kan drabbas av diskbråck?
- Ökad ålder.
- Om diskbråck är vanligt i den närmaste familjen.
- Arbete med mycket lyftmoment och vridningar.
- Felaktig arbetsställning.
Kommentarer